Kommunens historia

Marks kommun bildades 1971 när flera landsortskommuner slog sig ihop. Men kommunens historia går mycket längre tillbaka. Redan under tidig medeltid slog sig socknarna här ihop och bildade häradet Mark. Efter 1000 år är gränserna i stort sett desamma.

1863 skapades de svenska landskommunerna. Det var våra socknar som gavs ett visst självstyre och som tog över verksamheter som tidigare legat på häraderna. Dessutom tillkom ansvaret för fattigvård som tidigare var kyrkans ansvar. Kommunalstämman ersatte den äldre sockenstämman och kyrkans inflytande över förvaltningen minskade.  Samtidigt som landskommunerna skapades tillkom landstingen på den regionala nivån. På nationell nivå fanns sedan tidigare riksdagen. Landstingen fick främst ansvaret för sjukvården och de gamla socknarna och städerna blev kommuner med brett ansvarområde.

Kyrkan undervisade

Förändringarna innebar att de kommunala uppgifterna delades mellan kyrkan och den borgliga kommunen. Kyrkan fick hand om undervisningen och den borgerliga kommunen fick hand om de mera världsliga uppgifterna som åldrings- och fattigvård, brandväsende, polis, gator och vägar, renhållning med mera. Efterhand övergick undervisningen till den borgerliga kommunen men fram till 1960-talet fanns fortfarande ett samband med kyrkan eftersom kyrkoherden var självskriven ledamot av barnavårdsnämnd och skolstyrelse.

Förtroendeuppdrag gav status

Ett förtroendeuppdrag inom landskommunen gav status till den valde. Till en början hämtades de förtroendevalda från "medelklassen", som fabriksägare, lärare, präster, bönder och poliser. Fram till 1909 var det också bara de som hade rösträtt till landskommunen. När allmän rösträtt infördes för män 1909 och för kvinnor 1921 kom människor från samhällets alla klasser att väljas in i fullmäktige och få plats i nämnder och styrelser. På 1920-talet började de första kommunalkontoren att etableras i kommunerna på landsbygden. Städerna hade sedan länge haft en egen administration. Kinna var en kommun som var tidigt ute och redan 1920 bildades där ett kommunalkontor. 1947 upphöjdes Kinna till en köping och 1951 blev även Skene en köping.

Kommunindelning

1952 gjordes en ny kommunreform. De små socknarna kunde då inte längre uppfylla de krav som ställdes på dem. I Mark gick de tidigare 17 landskommunerna ihop till åtta nya storkommuner: Kinna och Skene köpingar samt landskommunerna Örby, Fritsla, Horred, Svansjö, Sätila och Västra Mark. De nya kommunerna fick betydligt större resurser vilket gav en starkt ökad kommunal aktivitet. Skolor och ålderdomshem byggdes, vatten- och avloppsledningar drogs fram och nya villaområden tillkom. Men efter några år började storkommunerna upplevas som för små för att lösa de stora frågor som stod framför dem. Det var särskilt tillkomsten av den nioåriga skolan, den så kallade enhetsskolan, som ställde krav på större elevunderlag och omfattande investeringar.

Sammanläggning och kommunnamn

Riksdagen beslutade 1964 om en ny kommunindelning. Sammanläggningen skulle vara ”frivillig” fram till år 1974. De kommuner som inte beslutat om sammanläggning då skulle komma att sammanläggas med tvång. De åtta storkommunerna, som sedermera blev Marks kommun, beslutade redan 1964 om en samarbetsnämnd och tidigt kom man i denna nämnd överens om att gå samman i en kommun 1971. Kommunnamnet var en av de stora frågorna inför sammangåendet men så småningom fastnade man för häradsnamnet Mark. Majoriteten ville betona att man nu tillsammans bildade en ny kommun, en kommun som hade rötter i det gamla häradet. Namnet Mark betyder gränsbygd och majoriteten ansåg att med det nya kommunnamnet skulle alla markbor kunna känna sig som hemma.